Prestationsallokeringsstrategin

I den anekdot som Warren Buffett inleder The Superinvestors of Graham-and-Doddsville med framgår det att det inte är möjligt att bevisa att man kan slå börsen över lång tid med annat än tur. Samtidigt skriver han också att det finns en handfull personer i världen som har gjort det, alltså slagit börsen gång på gång över väldigt lång tid. Kanske har de bara tur, kanske är de väldigt skickliga, kanske en blandning, men vad som är slående är att de alla har något gemensamt. De gör affärer genom att leta efter avvikelser mellan pris och värde.

Prestationsallokeringsstrategin

En strategi som är tillämpbar för de som vill förena nytta med nöje kallas prestationsallokeringsstrategin. Den utgår från en portfölj som består till hälften av indexfond(er) och till hälften av handplockade aktier. Om portföljen i sin helhet överpresterar indexfonderna över en period på exempelvis två-tre år, så viktar man om portföljen mot det som överpresterar. Exempelvis allokerar man om portföljen till att bestå av 40% indexfond och 60% aktier från tidigare hälften vardera. Denna strategi belönar god prestation i handplockningsprocessen samtidigt som den ger portföljen ett slags skydd mot att helt raderas ut av ett för stort risktagande i enskilda bolag. Hur omallokering och perioder bestäms är upp till var och en att välja själv och man bör fundera över gränser för allokeringen. Trots att man under de tre första perioderna i rad (utgångsfördelning 50/50) har presterat bättre än index kan det vara en god idé att tillåta max 80% av portföljen att vara handplockad.

Exempel på portföljallokering över fem perioder.

I figuren ovan redovisas ett exempel på en portfölj som under den första perioden har resulterat i överpresterande aktier gentemot indexfonder. Påföljden blir att i period två ges 60% av portföljen till handplockade aktier istället för tidigare 50%. I slutet av period två har de handplockade aktierna underpresterat indexfonderna varpå omallokering till mer indexfonder sker. Under perioderna tre, fyra och fem överpresterar indexfonderna de handplockade aktierna.


Fördelar med prestationsviktning:
- Chans till överavkastning (slå index)
- Motivation till att läsa på om enskilda bolag
- Mer kassaflöde än 100% fonder
- Minskad volatilitet

Nackdelar med prestationsviktning:
- Risk för underavkastning (om index presterar bättre än handplockade aktier)
- Exponering mot oönskade bolag/branscher genom indexfond
- Mindre kassaflöde än vid 100% aktier (indexfonder saknar utdelningar)
- Omallokering kostar courtage
- Vissa indexfonder har en avgift (kan undvikas)
- Vid strikt omallokering baserat på ett datum kan försäljningar behöva göras vid olämpliga tillfällen

För att bygga vidare på den sistnämnda nackdelen, att tvingas göra transaktioner för omallokering vid olämpliga tillfällen, kan den valda investeringsperioden utökas eller förkortas. Oftast tar det mer än ett år för en aktie att korrigera kursen till företagets sanna värde om en äkta kurs/värde-diskrepans finns.

Kort sagt är det irrationellt att försöka slå index, så varför ens försöka? Ett svar är att det finns andra syften att spara i aktier än att tjäna pengar på just dessa. Kunskap om aktier och företag berikar ens liv mer än många anar. Om inte annat, så är börsen ett samtalsämne som det ofta i en grupp människor finns någon att diskutera med.

Utdelningseliten april 2016

April månads utgåva av Utdelningseliten bjuder på ett flertal uppdaterade siffror från senaste kvartalsrapporterna.

Länk till Utdelningseliten april 2016
Länk till ändringslogg för Utdelningseliten april 2016

Utdelningseliten önskar läsarna en trevlig Valborgsmässoafton!

Mvh

Utdelningseliten får egen domän

Tack vare ett stort intresse från er läsare har utdelningseliten nu fått en egen domän: www.utdelningseliten.se!

Något om utdelningsandelar del I

Med utdelningsandel menas den andel av den för en period redovisad vinst som ett företag delar ut till ägarna. Nyckeltalet anges oftast i procent av vinsten och sträcker sig från noll (ingen utdelning) och uppåt. Är utdelningsandelen över 100% innebär det att företaget använder sig av tidigare balanserade tillgångar för att bekosta utdelningen. Det innebär att om ett företag vid flera tillfällen delar ut mer än vad det tjänat under perioden urholkas företaget och leder till en nettominskning av tillgångarna.

Emellertid är det sällan ett företag kan dela ut hela vinsten i kontanter utan att ta av tidigare balanserade medel. En bokförd vinst på resultaträkningen innehåller värdeförändringar i tillgångar som inte är kontanter och som därmed inte delas ut som i kontantform. Vissa av värdena på resultaträkningen är alltså kontanter och andra är värdeförändringar.

Sandvik 2014. Från koncernens resultaträkning.

Detta för oss till kassaflödesanalysen. Kassaflödesanalysen redovisar precis vad det låter som, kassaflöden. Alltså kontanter. I den marknadsekonomi vi lever och agerar i är det utbud och efterfrågan som är den främsta styrande mekanismen för att värdera saker och ting. Det mest precist prissatta bland alla typer av tillgångar är kontanter. För dessa medel finns det alltså inte utrymme för kreativitet i värderingen och bokföringen. En materiell anläggningstillgång som exempelvis en oljerigg i Norge kan värderas till flera miljarder kronor samtidigt som den är mer eller mindre omöjlig att sälja till denna värdering. En krona i kassan är en krona i kassan och den kan användas till allt som kan köpas för en krona.

Utdelningsandelen kan alltså beräknas som den andel kontanter som delas ut i relation till hur mycket kontanter som flödat in i företaget under perioden.

Sandvik 2014. Koncernens kassaflöden från den löpande verksamheten.

"Resultat efter finansiella poster 8264", från resultaträkningen, återfinns högst upp i kassaflödesanalysen. Det är nu dags att rensa bort alla icke kassaflödespåverkande poster från resultatet. Från 9396 MSEK har Sandvik därefter haft ett nettoinflöde på ytterligare 119 MSEK vilket lämnar ett tillskott på 9515 MSEK i kontanter från den löpande verksamheten efter perioden.

Investeringsverksamheten redovisar ett kassaflöde på -6839 MSEK. Sandvik antas ha investerat dessa kontanter i olika typer av tillgångar för att kunna driva sin verksamhet vidare. Fastigheter, maskiner,  varumärken, verksamheter etc ska underhållas, köpas och säljas. Utan dessa investeringar finns det ingen framtid för Sandvik.

Sandvik 2014. Kassaflöde efter löpande samt investeringsverksamhet.

Efter investeringsverksamheten kommer finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen. I detta fallet har företaget under perioden lånat 12683 MSEK, betalat tillbaka lån på 9925 MSEK samt delat ut 4395 MSEK till aktieägarna. Denna utdelning är för föregående, i detta fall 2013, års räkenskapår och har inget att göra med den föreslagna utdelningen för året 2014. Med ett antagande om att alla investerade kontanter är värdeskapande för ägarna, och med ett antagande om att lån och amortering varken är värdeskapande eller -förstörande, beräknas utdelningsandelen som föreslagen utdelning (för år 2014 4393 MSEK) dividerat med kassaflödet från den löpande verksamheten.

Utdelningsandel beräknad för 2014 års föreslagen utdelning i relation till hur mycket kontanter som flödat in från verksamheten under perioden.

Motsvarande utdelningsandel beräknad som andel av resultatet uppgår till

Utdelningsandel baserat på 2014 års resultat (resultaträkningen).

Trots att de båda nyckeltalen, utdelningsandelarna, är olika är det bra att använda sig av båda för att få en bättre bild av företagets finansiella kapacitet. Det ena utesluter inte det andra och tillsammans kompletterar de varandra. För en konservativ värderare är det viktigt att båda nyckeltalen är adekvata.