lördag 31 december 2016

Nyckeltal - kvalitativ tillgångstillväxt

Att mäta tillväxt är en konst. Det är lite som vad Warren Buffett säger om aktiehandel: "det är enkelt men inte lätt". Beräkningen av tillväxten i en parameter görs enklast som en kvot (division) med det senare värden i täljaren och det tidigare värdet i nämnaren. Därefter kan man subtrahera med 1 och multiplicera med 100 för att få tillväxten i procentform. Detta tillvägagångssätt är matematiskt korrekt och visar på hur mycket parametern förändrats totalt över tidsperioden. Som sagt, relativt enkelt. Vad som gör saken mindre lätt är hur kvalitativ denna tillväxtsiffra faktiskt är. Används denna metod för att beräkna tillväxten i nettoresultatet framgår exempelvis inte hur mycket tillväxten påverkas av poster av engångskaraktär.

Kvalitativ tillgångstillväxt

Nyckeltalet är en relation mellan förändringen av eget kapital och förändringen av de totala tillgångarna. Om kvoten är mindre än ett innebär det att företagets tillväxt i balansomslutningen främst kommer från ökade kort- och långfristiga skulder. Är kvoten ett sker all tillväxt i balansomslutningen kvalitativ, alltså det är eget kapital som finansierar tillväxten. Då kvoten är större än ett gäller samma som i föregående mening plus en minskning av kort- och långfristiga skulder.


Vad är önskvärt? Tyvärr finns det inget enskilt rätt svar på den frågan utan det är en bedömning som måste göras från fall till fall. Ett tungt skuldsatt företag med hög ränterisk kan exempelvis må bra av en kvalitativ tillgångstillväxt större än ett. Samtidigt kan ett skuldfritt företag i en bransch där hävstång genom lån är fördelaktigt gärna ha ett kvot som är mindre än ett. Företaget ökar alltså sin hävstång. Vad som bör vara generellt önskvärt är dock en kvot nära ett. Detta för att företagsledningen ska ha möjlighet att utvärdera sin strategi och inte bli tagna på sängen om exempelvis deras ökade hävstång genom ökad skuldsättning slår fel.

Istället för att, som i bilden ovan, beräkna förändringarna över ett år (2015-2014) kan man med fördel välja ett längre spann för att få en historiskt mer korrekt siffra. För att få en rättvisande siffra är det emellertid viktigt att samma tidsperiod används i täljaren som i nämnaren.

Gott nytt år!

måndag 31 oktober 2016

Nu håller vi helg

Utdelningseliten håller helg på obestämd framtid. Bloggen kommer att finnas kvar och förhoppningsvis kommer den att återupptas en vacker dag.

Tack till alla er som visat intresse för bloggen, besöksstatistiken har onekligen varit motiverande. Vi ses i orderdjupet.

Mvh

torsdag 1 september 2016

Utdelningseliten augusti 2016

Efter avnoteringen av Meda har Utdelningseliten fått en medlem mindre. Samtliga bolag har nu lämnat sina Q2-rapporter (eller motsvarande) med blandad utveckling sett till bland annat förändring av eget kapital.

https://drive.google.com/file/d/0Bz_hECcdxw6HQ0RDbml1QWZVdTg/view?usp=sharing 

Länk till Utdelningseliten augusti 2016
Länk till ändringslogg för Utdelningseliten augusti 2016

Mvh

måndag 1 augusti 2016

Utdelningseliten juli 2016

Utdelningseliten fyller ett år och listan för juli månad är här! Förändring av aktieantal och eget kapital går nu att se på samma sida som valutaparen, och missa inte alla månadsfärska siffror från Q2-rapporterna.

Utdelningseliten juli 2016

Länk till Utdelningseliten juli 2016
Länk till ändringslogg för Utdelningseliten juli 2016

Mvh

torsdag 30 juni 2016

Utdelningseliten juni 2016

Sett till förändring av genomsnittligt P/E och P/B har Utdelningseliten blivit något billigare sedan föregående utgåva.
Utdelningseliten juni 2016


Länk till Utdelningseliten juni 2016
Länk till ändringslogg för Utdelningseliten juni 2016

Utdelningseliten önskar alla läsare en god sommar!

lördag 4 juni 2016

Common Stocks and Uncommon Profits

En bok skriven av en tillväxtinriktad förvaltare, Philip A. Fisher, som började sin karriär under den stora depressionen. Hans filosofi var att hitta rätt företag med målet att äga det för alltid. Analysen som han använde sig av beskrivs till stora delar i boken med samma titel som detta inlägg och de mest konkreta tipsen han delar med sig av är hans femton kvalitativa punkter. De femton punkterna behandlar frågor som han ansåg att en investerare bör ställa sig själv (om företaget) och samtliga måste få en positivt svar för att företaget ska vara värt att investera i. Bland annat behandlar de hur företagets säljorganisation fungerar och hur effektiv utvecklingen av nya produkter är.

Fishers svar på när man ska sälja en aktie, en fråga som många ställt sig, är helt enkelt att det är dags att sälja så fort en eller flera av de femton punkterna besvaras negativt.

I detta inlägg har några extra bra rader samlats.

"The investor usually obtains the best results in companies whose engineering or research is to a considerable extent devoted to products having some business relationship to those already within the scope of company activites."

Inte bara aktieköpare bör veta vad de köper, även utvecklingsfolk bör veta vad de utvecklar. Att utveckla produkter som är snarlika de produkter som redan finns i sortimentet ger en hävstång i form av kunskap och kompetens som redan finns i företaget. Det är helt enkelt bäst att ägna sig åt det man redan kan bra.

"From the standpoint of the investor, sales are only of value when and if they lead to increased profits."

Tillväxt i intäkterna är värdelösa om inte marginalerna kan bibehållas eller förbättras. Detta är sunt förnuft och inget nytt. Emellertid är det värt att poängtera. I värsta fall växer ett företags intäkter utan att marginalerna hänger med. Med större organisation och mindre relativ vinst ökar risken avsevärt.

"... the intelligent investor should not buy common stocks simply because they are cheap but only if they give promise of a major gain to him."

Som Warren Buffett säger: köp hellre fantastiska bolag för ett okej pris än ett okej bolag för ett fantastiskt pris. Oavsett hur billigt man kan köpa något, så är det bara intressant om det finns en chans till att värderingen korrigeras till att motsvara värdet. Att betala 50 kronor för något som är värt 100 kronor är inte automatiskt en god affär. För att det ska vara en god affär måste det man köper växa i värde över tid. Ett företag som inte blir bättre är helt enkelt inte bra nog för en långsiktig investerare. Förlorade intäkter från bättre investeringsobjekt bör man även ta i beaktning.

Med Benjamin Grahams resonemang om värde och säkerhetsmarginal, och Philip A Fishers tankar kring tillväxt är en intelligent investerare mentalt bra rustad för att undvika de värsta fällorna.

onsdag 1 juni 2016

Utdelningseliten maj 2016

Ny månad, ny lista! Alla bolag i listan (förutom Elekta) har ni lämnat sin Q1-rapport och deras data finns nu att ta del av i listan.

Utdelningseliten maj 2016

Länk till Utdelningseliten maj 2016
Länk till ändringslogg för Utdelningseliten maj 2016

Glad sommar!

Mvh

söndag 22 maj 2016

Investment- och private equity-bolags förvaltningskostnader

Hur mycket kostar det egentligen för olika typer av (mer eller mindre rena) förvaltningsbolag att förvalta aktieägarnas kapital? Som jämförelse finns Spiltan Aktiefond Investmentbolag med i sammanställningen, figur 1. Att tänka på är att fondens förvaltningsavgift på 0,20% är utöver innehavens egna förvaltningskostnader.

Figur 1. Sammanställning av några av börsens investmentbolag och private equity-bolag.
I Spiltan Aktiefond Investmentbolag ingår flera av de sammanställda bolagen, se figur 2. Som räkneexercis kan man ägna sig åt att beräkna om det är billigare att köpa bolagen genom fonden än att betala courtage som utgår vid köp av de underliggande bolagens aktier.

Figur 2. Spiltan Aktiefond Investmentbolags tio största innehav enligt 2016Q1.

lördag 7 maj 2016

Prestationsallokeringsstrategin


I den anekdot som Warren Buffett inleder The Superinvestors of Graham-and-Doddsville med framgår det att det inte är möjligt att bevisa att man kan slå börsen över lång tid med annat än tur. Samtidigt skriver han också att det finns en handfull personer i världen som har gjort det, alltså slagit börsen gång på gång över väldigt lång tid. Kanske har de bara tur, kanske är de väldigt skickliga, kanske en blandning, men vad som är slående är att de alla har något gemensamt. De gör affärer genom att leta efter avvikelser mellan pris och värde.

Prestationsallokeringsstrategin

En strategi som är tillämpbar för de som vill förena nytta med nöje kallas prestationsallokeringsstrategin. Den utgår från en portfölj som består till hälften av indexfond(er) och till hälften av handplockade aktier. Om portföljen i sin helhet överpresterar indexfonderna över en period på exempelvis två-tre år, så viktar man om portföljen mot det som överpresterar. Exempelvis allokerar man om portföljen till att bestå av 40% indexfond och 60% aktier från tidigare hälften vardera. Denna strategi belönar god prestation i handplockningsprocessen samtidigt som den ger portföljen ett slags skydd mot att helt raderas ut av ett för stort risktagande i enskilda bolag. Hur omallokering och perioder bestäms är upp till var och en att välja själv och man bör fundera över gränser för allokeringen. Trots att man under de tre första perioderna i rad (utgångsfördelning 50/50) har presterat bättre än index kan det vara en god idé att tillåta max 80% av portföljen att vara handplockad.


Exempel på portföljallokering över fem perioder.
I figuren ovan redovisas ett exempel på en portfölj som under den första perioden har resulterat i överpresterande aktier gentemot indexfonder. Påföljden blir att i period två ges 60% av portföljen till handplockade aktier istället för tidigare 50%. I slutet av period två har de handplockade aktierna underpresterat indexfonderna varpå omallokering till mer indexfonder sker. Under perioderna tre, fyra och fem överpresterar indexfonderna de handplockade aktierna.


Fördelar med prestationsviktning:
- Chans till överavkastning (slå index)
- Motivation till att läsa på om enskilda bolag
- Mer kassaflöde än 100% fonder
- Minskad volatilitet

Nackdelar med prestationsviktning:
- Risk för underavkastning (om index presterar bättre än handplockade aktier)
- Exponering mot oönskade bolag/branscher genom indexfond
- Mindre kassaflöde än vid 100% aktier (indexfonder saknar utdelningar)
- Omallokering kostar courtage
- Vissa indexfonder har en avgift (kan undvikas)
- Vid strikt omallokering baserat på ett datum kan försäljningar behöva göras vid olämpliga tillfällen

För att bygga vidare på den sistnämnda nackdelen, att tvingas göra transaktioner för omallokering vid olämpliga tillfällen, kan den valda investeringsperioden utökas eller förkortas. Oftast tar det mer än ett år för en aktie att korrigera kursen till företagets sanna värde om en äkta kurs/värde-diskrepans finns.

Kort sagt är det irrationellt att försöka slå index, så varför ens försöka? Ett svar är att det finns andra syften att spara i aktier än att tjäna pengar på just dessa. Kunskap om aktier och företag berikar ens liv mer än många anar. Om inte annat, så är börsen ett samtalsämne som det ofta i en grupp människor finns någon att diskutera med.

lördag 30 april 2016

Utdelningseliten april 2016

April månads utgåva av Utdelningseliten bjuder på ett flertal uppdaterade siffror från senaste kvartalsrapporterna.

Utdelningseliten april 2016

Länk till Utdelningseliten april 2016
Länk till ändringslogg för Utdelningseliten april 2016

Utdelningseliten önskar läsarna en trevlig Valborgsmässoafton!

Mvh

tisdag 12 april 2016

Utdelningseliten får egen domän

Tack vare ett stort intresse från er läsare har utdelningseliten nu fått en egen domän: www.utdelningseliten.se!


fredag 8 april 2016

Något om utdelningsandelar del I

Med utdelningsandel menas den andel av den för en period redovisad vinst som ett företag delar ut till ägarna. Nyckeltalet anges oftast i procent av vinsten och sträcker sig från noll (ingen utdelning) och uppåt. Är utdelningsandelen över 100% innebär det att företaget använder sig av tidigare balanserade tillgångar för att bekosta utdelningen. Det innebär att om ett företag vid flera tillfällen delar ut mer än vad det tjänat under perioden urholkas företaget och leder till en nettominskning av tillgångarna.

Emellertid är det sällan ett företag kan dela ut hela vinsten i kontanter utan att ta av tidigare balanserade medel. En bokförd vinst på resultaträkningen innehåller värdeförändringar i tillgångar som inte är kontanter och som därmed inte delas ut som i kontantform. Vissa av värdena på resultaträkningen är alltså kontanter och andra är värdeförändringar.
Sandvik 2014. Från koncernens resultaträkning.

Detta för oss till kassaflödesanalysen. Kassaflödesanalysen redovisar precis vad det låter som, kassaflöden. Alltså kontanter. I den marknadsekonomi vi lever och agerar i är det utbud och efterfrågan som är den främsta styrande mekanismen för att värdera saker och ting. Det mest precist prissatta bland alla typer av tillgångar är kontanter. För dessa medel finns det alltså inte utrymme för kreativitet i värderingen och bokföringen. En materiell anläggningstillgång som exempelvis en oljerigg i Norge kan värderas till flera miljarder kronor samtidigt som den är mer eller mindre omöjlig att sälja till denna värdering. En krona i kassan är en krona i kassan och den kan användas till allt som kan köpas för en krona.

Utdelningsandelen kan alltså beräknas som den andel kontanter som delas ut i relation till hur mycket kontanter som flödat in i företaget under perioden.

Sandvik 2014. Koncernens kassaflöden från den löpande verksamheten.

"Resultat efter finansiella poster 8264", från resultaträkningen, återfinns högst upp i kassaflödesanalysen. Det är nu dags att rensa bort alla icke kassaflödespåverkande poster från resultatet. Från 9396 MSEK har Sandvik därefter haft ett nettoinflöde på ytterligare 119 MSEK vilket lämnar ett tillskott på 9515 MSEK i kontanter från den löpande verksamheten efter perioden.

Investeringsverksamheten redovisar ett kassaflöde på -6839 MSEK. Sandvik antas ha investerat dessa kontanter i olika typer av tillgångar för att kunna driva sin verksamhet vidare. Fastigheter, maskiner,  varumärken, verksamheter etc ska underhållas, köpas och säljas. Utan dessa investeringar finns det ingen framtid för Sandvik.
Sandvik 2014. Kassaflöde efter löpande samt investeringsverksamhet.
Efter investeringsverksamheten kommer finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen. I detta fallet har företaget under perioden lånat 12683 MSEK, betalat tillbaka lån på 9925 MSEK samt delat ut 4395 MSEK till aktieägarna. Denna utdelning är för föregående, i detta fall 2013, års räkenskapår och har inget att göra med den föreslagna utdelningen för året 2014. Med ett antagande om att alla investerade kontanter är värdeskapande för ägarna, och med ett antagande om att lån och amortering varken är värdeskapande eller -förstörande, beräknas utdelningsandelen som föreslagen utdelning (för år 2014 4393 MSEK) dividerat med kassaflödet från den löpande verksamheten.
Utdelningsandel beräknad för 2014 års föreslagen utdelning i relation till hur mycket kontanter som flödat in från verksamheten under perioden.
Motsvarande utdelningsandel beräknad som andel av resultatet uppgår till
Utdelningsandel baserat på 2014 års resultat (resultaträkningen).
Trots att de båda nyckeltalen, utdelningsandelarna, är olika är det bra att använda sig av båda för att få en bättre bild av företagets finansiella kapacitet. Det ena utesluter inte det andra och tillsammans kompletterar de varandra. För en konservativ värderare är det viktigt att båda nyckeltalen är adekvata.

fredag 1 april 2016

Nu på Facebook

Om du inte redan har lagt till en påminnelse i din kalender om att kolla Utdelningseliten åtminstone månatligen så finns det nu en facebooksida för extra minneshjälp. Sidan finns på http://www.facebook.com/utdelningseliten. Följ sidan genom att Gilla och därigenom få aviseringar när uppdateringar sker.

http://www.facebook.com/utdelningseliten


Mvh

Utdelningseliten mars 2016


Ny formattering av tabellerna ger ökad stimulans av höger hjärnhalva för att lättare kunna läsa och hämta in information!

https://drive.google.com/file/d/0Bz_hECcdxw6HYmQyMzRzTUN3SHc/view?usp=sharing

Länk till Utdelningseliten mars 2016

Länk till ändringslogg för Utdelningseliten mars 2016

måndag 29 februari 2016

Utdelningseliten februari 2016

Så var det dags för årets antagligen mest spännande utgåva av Utdelningseliten med samtliga bolags senaste utdelningar (förutom Elekta som har brutet räkenskapsår), nettoresultat och eget kapital. Intressant är årets genomsnittliga utdelningstillväxt som landat på ca 9%. För ett par år sedan var det mycket skriverier i finanstidningarna om att vinsterna måste hänga med värderingarna och utan att lägga för mycket vikt vid nettoresultat så återspeglas åtminstone företagens tillväxt i utdelningarna. Utdelningseliten är tänkt som ett hjälpmedel för att skilja agnarna från vetet och kan med fördel användas för att välja vilka bolag som är värda att lägga tid på att värdera. Under året har en handfull splittar gjorts bland listans bolag, något som kan tolkas som företagens tro på en strukturellt högre aktievärdering.

Hur som helst, slit listan med hälsan och tveka inte på att ge feedback. Utöver att jag själv håller mig uppdaterad genom att hålla listan igång så hoppas jag att den hjälper andra intresserade att fatta bättre beslut. Feedback är alltså värt mycket för mig och listan.

Jag vill även passa på att slänga ut en fråga: Hur kan Swedish Match ha nästan försumbart redovisat eget kapital i koncernen samtidigt som det finns gott om eget kapital i moderbolaget? Ingår inte moderbolaget i koncernen och borde därför inte moderbolagets eget kapital redovisas inom koncernen också?

https://drive.google.com/file/d/0Bz_hECcdxw6Ha1ZsOFM1aWNLa00/view?usp=sharing
Länk till Utdelningseliten februari 2016
Länk till ändringsloggen för februari 2016

söndag 14 februari 2016

Det går upp för det mesta

Med hjälp av historik [1] över index innehållandes de 30 mest omsatta bolagen på stockholmsbörsen, OMXS30, har jag efter inspiration från en artikel [1] gjort en analys om hur stängningskurserna skiljer sig under ett femårsintervall mellan 1986 och 2016. Genom att beräkna differensen mellan stängningskurserna, exempelvis mellan 2016-02-11 och 2011-02-11, visar det sig att ca 77% av alla dagar under dessa 30 år har OMXS30 haft en stängningskurs högre än fem år tidigare. Det visar sig även att den genomsnittliga avkastningen för en femårsperiod under dessa 30 år har varit ca 72%, dvs en årlig genomsnittsavkastning på ca 11% för OMXS30. Jag vågar påstå att 11% årlig avkastning för en portfölj med god riskspridning, inte bara genom de 30 underliggande bolagen, utan även genom investmentbolagen Investors och Kinneviks portföljbolag, ska ses som tillfredsställande.
     Att passivt förvaltade indexfonder ("indexfonder") kan upplevas som tråkiga är ingen nyhet, men en fråga som är bra att ställa sig emellanåt är vad syftet med sin börsaktivitet är. Vad är viktigast: tjäna pengar eller att ha kul? Kanske att förena nytta med nöje? Många använder något slags index som måttstock på sin prestation. Har man slagit index eller inte? Över lång tid är det väldigt få som slår börsen, och med detta givet så kan det tyckas vara irrationellt att ens försöka göra det, speciellt när det finns gratis indexfonder som ger det resultat det som många försöker slå utan att lyckas. Med en indexfond har man alltså möjligheten att på ett enkelt sätt prestera bättre än majoriteten av alla aktörer på börsen över lång tid. Emellertid ska man veta att svenska indexfonder, eller svenska fonder över lag, inte delar ut pengar på grund av skattemässiga skäl. Detta gör att en indexfond inte skapar något kassaflöde till ägaren som kan allokeras valfritt, utan utdelningar i innehaven återinvesteras automatiskt. En rationell investerare gör alltså rätt i att köpa indexfonder med låg eller ingen avgift om syftet enbart är att få tillfredsställande avkastning över lång tid. Om man anser sig vara en investerare som förenar nytta med nöje genom att vara vara aktiv på aktiemarknaden kan det däremot vara motiverat att både tillämpa indexfonder och handplockning ("stock picking") av enskilda aktier. Detta för att samtidigt som en del av portföljen följer index, ha möjlighet att slå index samt skapa kassaflöde från den handplockade delen. Mer om detta i kommande inlägg.

Summa summarum: har du råd att inte ha ett långsiktigt aktiesparande som del av din ekonomi?


[1] Nasdaq OMS Nordic. [Hämtad 2016-02-13]. Hämtad från: http://www.nasdaqomxnordic.com/index/historiska_kurser?Instrument=SE0000337842.

[2] Hernhag M. Börsen trygg trots nedgången. Privata Affärer. [Internet]. 2015-09-07. [Hämtad 2016-02-13]; Hämtad från: http://www.privataaffarer.se/borsguiden/borsen-ar-trygg-trots-nedgangen-791667.