I den anekdot som Warren Buffett inleder
The Superinvestors of Graham-and-Doddsville
med framgår det att det inte är möjligt att bevisa att man kan slå
börsen över lång tid med annat än tur. Samtidigt skriver han också att
det finns en handfull personer i världen som har gjort det, alltså
slagit börsen gång på gång över väldigt lång tid. Kanske har de bara tur, kanske är
de väldigt skickliga, kanske en blandning, men vad som är slående är att
de alla har något gemensamt. De gör affärer genom att leta efter
avvikelser mellan pris och värde.
Prestationsallokeringsstrategin
En strategi som är
tillämpbar för de som vill förena nytta med nöje kallas prestationsallokeringsstrategin. Den utgår från en
portfölj som består till hälften av indexfond(er) och till hälften av
handplockade aktier. Om portföljen i sin helhet överpresterar
indexfonderna över en period på exempelvis två-tre år, så viktar man om portföljen mot det som överpresterar. Exempelvis allokerar man om
portföljen till att bestå av 40% indexfond och 60% aktier från tidigare hälften vardera.
Denna strategi belönar god prestation i handplockningsprocessen samtidigt som den ger portföljen
ett slags skydd mot att helt raderas ut av ett för stort risktagande
i enskilda bolag. Hur omallokering och perioder bestäms är upp till var
och en att välja själv och man bör fundera över gränser för allokeringen. Trots att man under de tre första perioderna i rad (utgångsfördelning 50/50) har presterat bättre än index kan det vara en god idé att tillåta max 80% av portföljen att vara handplockad.
 |
Exempel på portföljallokering över fem perioder. |
I figuren ovan redovisas ett exempel på en portfölj som under den första perioden har resulterat i överpresterande aktier gentemot indexfonder. Påföljden blir att i period två ges 60% av portföljen till handplockade aktier istället för tidigare 50%. I slutet av period två har de handplockade aktierna underpresterat indexfonderna varpå omallokering till mer indexfonder sker. Under perioderna tre, fyra och fem överpresterar indexfonderna de handplockade aktierna.
Fördelar med prestationsviktning:
- Chans till överavkastning (slå index)
- Motivation till att läsa på om enskilda bolag
- Mer kassaflöde än 100% fonder
- Minskad volatilitet
Nackdelar med prestationsviktning:
- Risk för underavkastning (om index presterar bättre än handplockade aktier)
- Exponering mot oönskade bolag/branscher genom indexfond
- Mindre kassaflöde än vid 100% aktier (indexfonder saknar utdelningar)
- Omallokering kostar courtage
- Vissa indexfonder har en avgift (kan undvikas)
- Vid strikt omallokering baserat på ett datum kan försäljningar behöva göras vid olämpliga tillfällen
För att bygga vidare på den sistnämnda nackdelen, att tvingas göra transaktioner för omallokering vid olämpliga tillfällen, kan den valda investeringsperioden utökas eller förkortas. Oftast tar det mer än ett år för en aktie att korrigera kursen till företagets sanna värde om en äkta kurs/värde-diskrepans finns.
Kort sagt är det irrationellt att försöka slå index, så varför ens försöka? Ett svar är att det finns andra syften att spara i aktier än att tjäna pengar på just dessa. Kunskap om aktier och företag berikar ens liv mer än många anar. Om inte annat, så är börsen ett samtalsämne som det ofta i en grupp människor finns någon att diskutera med.